Rollen som HR-/personalchef är stundtals en svår roll. Ofta är funktionen hårt ansatt och mycket av tiden går åt till att fixa och lappa det som andra i företaget ställt till med. Det viktiga är att man inte dränks i det dagliga arbetet, utan försöker blicka framåt och försöker kommunicera ut en bestämd färdriktning som är väl förankrad. Detta gäller både uppåt och nedåt i företaget/organisationen om man nu ser det hela hierarkiskt. För en HR-chef är det lika viktigt, om inte viktigare, att ha god kontakt med fackföreningar, klubbar och anställda som med kollegor i ledningsgruppen. Under mina år har jag stött på personalfolk som enbart jobbar utifrån vad ledningen säger och stundtals iaf helt saknat den goda kontakten med anställda på golvet. Ibland har även dessa HR-människor inte gjort sig besväret att fundera HUR ett budskap ska förmedlas, utan har gått raka vägen ut i produktionen och sagt vissa mindre bra valda ord. En viktig del i HR-chefens jobb är att fungera som katalysator. HR-chefens uppgifter är även att implementera nya inriktningar, nya värderingar och nya förhållningssätt både internt, men även ibland externt och ska detta lyckats då gäller det ha medarbetarnas förtroende. Förtroende är något man förtjänar. Detta visar sig oftast genom att du får en del frågor som de vill ha besvarade när du berättar om det nya. Är det alltför tyst då ska du ta dig en funderare.

Sammanfattningsvis så ska HR-chefen både ha ledningens förtroende och anställdas förtroende. Detta är inte alltid så lätt, men det är en viktig del för HR-chefens egna trivsel i företaget. Som HR-chef vill man sova gott om natten oavsett uppdraget du genomfört tidigare under dagen. Det jag själv upplevt som lite svårt är när högsta chefen, vilket för det mesta även varit min chef, har bytts ut till någon ny med andra värderingar och åsikter. Vid dessa situationer gäller det att snabbt ta ett enskilt samtal med den nya chefen så man vet var man har varandra. Har man olika värderingar, förhållningssätt och idéer så är det a och o att båda känner till detta och har en viss förståelse för den andres värderingar. Den som får ge sig i denna dialog är i nio fall av tio HR-chefen. Då uppstår ofta dessa frågor; ska jag vara kvar eller sluta? Kan jag ändra mina innersta värderingar?

Själv saknade jag ibland att ha någon helt utomstående att diskutera dessa frågor med. Nu är det en av de uppgifter jag jobbar med i min firma och utan mina egna erfarenheter hade detta i stort sett varit omöjligt.