Läste en artikel för ett tag sedan av beteendevetaren Elisabeth Schönbäck. Hon har studerat detta med en persons plats i syskonskaran i förhållande till chefspositioner. Utan att veta antar jag att hon har ett sociologiskt tänkande. Känner igen en del av detta från det jag studerade i Umeå när jag gick programmet för personal- och arbetslivsfrågor.  Minns även min gamla lärare som jag vill minnas hette Sten Höglund. Han nämnde att män dras till kvinnors på grund av deras ålder och utseende, medan kvinnor väljer män utifrån makt och postion. Nåvä, Elisabet S nämner även att alla i regeringen (2010) var den äldsta i syskonskaran, alternativt enda barnet. Finns ett undantag och det är Anders Borg (han med hästsvansen). Själv kollade jag detta empiriskt med ett antal platschefer och arbetsledare när jag jobbade vid NCC. Vill minnas att av 20 stycken så var det en som var mellanbror och en som var lillebror, resterande var storebror eller enda barnet.
Barack Obama är enda barnet, vilket tydligen varit utmärkande för presidenterna i USA under en längre tid. Idol-deltagarna på TV är väldigt ofta lillebror/lillasyster.
Så här beskriver Elisabeth Schönbäck det hela.
*Enda barn: På många sätt lika äldsta barnet i en syskonskara. Ansvarstagande och välorganiserade, ofta ledare. De kan också vara äventyrliga. Ibland konflikträdda och självupptagna, sällan lagspelare.
*Storasyster och storebror: Ansvarstagande och ambitiösa, ofta ledare, omhändertagande. Väljer inte sällan samma jobb som föräldrarna, Kan vara auktoritetsbundna och noga med regler.
*Mellanbarn: Lite av både och. Flexibla, lär sig kompromissa, sociala lagspelare. Kan ibland uppfattas som vingelpettrar. Det kan vara jobbigt att vara mellanbarn, men det behöver inte vara det.
*Lillebror och lillasyster: Blir lätt lite bortskämda. Ofta charmiga och roliga, äventyrliga, blir ofta radikala rebeller. Riskerar att bli lite ansvarslösa, om de aldrig får lära sig ta ansvar.